Så nu har jag fått skriva av mig den skiten.
Har ni haft en bra nyårsafton och en bra start på året?
Några nyårslöften?
Själv hade jag en trevlig nyårsafton med sällskap av min förträffliga unge och senare på kvällen/natten även ett par (över)förfriskade vänner som kikade förbi och tog ett (par)glas bubbel med mig, mycket trevligt. Mycket sent. Mycket lite sömn, men lätt värt det.
Och så har jag haft min första barnlediga kväll på ett halvår. Min plan var att bara växa fast i soffan och lägga mig tidigt då jag tyckte att sömn var det jag behövde mest.
Men en vän fick mig på bättre tankar. (Läs tjatade ut mig på krogen.) Såhär med facit i hand borde jag tacka honom för envisheten för även om jag knappt fick nå'n sömn, brände hål i plånboken osv, så behövde jag komma ut en sväng.
Nyårslöften har jag slutat med för länge se'n för jag förstår inte varför man ska ge en massa löften man sällan håller.
Däremot har jag bestämt mig för att köra LCHF igen ganska snart.
Jag räknade iskallt med att gå upp minst 3 kilo under december utöver de 1½ kilo övervikt jag redan bär på, men det blev visst bara 1½ kilo, så totalt 3 kilo för mycket.
Nu lät det kanske som att jag bryr mig om min vikt just, det gör jag faktiskt inte då jag begåvats med en helt fantastisk ämnesomsättning och i princip kan äta hur dumt som helst utan att lägga på mig.
Tack kära gener, tack!
Sista halvåret till exempel har jag ätit all möjlig skit, inga halvfabrikat eftersom mitt barn äter av maten också, men ostar MED massor av kex så gott som varje kväll, chips med köpta diper (E-ämnes-coctails, hehe) ostbågar, kakor.... yuck, all möjlig skit helt enkelt, men inte inför mitt barn, vill inte att h*n får fucked up matvanor från start som jag själv fick.
Trots det har jag ett BMI på 21,4 som ju hamnar i den undre delen på idealvikt. Jag har en fettprocent på 20 som också ligger i den undre delen av vad som anses normalt.
Fast ok jo jag kan erkänna att jag bryr mig lite för i vanliga fall har jag ett BMI på exakt 20 och en fettprocent på mellan 11-17%, vilket ligger en bit under det som anses normalt för kvinnor. Det är iofs inte själva vikten jag bryr mig om där heller, utan det är att varenda muskel på min kropp syns då... UTAN träning!
Lazy womans heaven liksom!
Hursomhelst anledningen till att jag ska LCHF:a igen är inte för att bli av med de 3 kilona, det blir jag ju ändå om jag äter normalt och inte svullar som jag gjort se'n i december. Anledningen är hur det får mig att må. Jag mådde så himla bra sist, mycket mer ork, bättre hy, bättre hår, bättre naglar, man kunde ställa klockan efter mina ehrm... toalettvanor, vilka i vanliga fall är högst oregelbundna och sist men definitivt inte minst jag blev av med mitt sockerberoende!
Så nu håller jag på att ta ett långsamt och noggrant farväl av alla mina kolhydratvänner, sista veckan har jag frossat i bröd, kakor, chips, ostbågar, bröd, till och med smågodis, pizza, hamburgare, pasta, bröd, fish and chips, kex, sa jag bröd? ;)
Så på måndag smäller det, då är det dags.
Det jag hade svårast med sist var just bröd och kakor, så nu har jag haft framförhållning nog att köpa hem mandelmjöl och sukrin, ska bara greppa fibrex också så kan jag ju äta "bröd" när det blir för outhärdligt.
Men som sagt eftersom viktnedgång inte är mitt primära mål så kommer jag inte att köra hard-core utan jag kommer att äta alla nötter och bär, även vissa frukter trots att de inte är ok enligt regelrätt LCHF. Jag kommer att hålla hårt på att mina grönsaker ska ha växt ovan jord, men inte hysteriskt dissa röda grönsaker som vissa LCHF:are gör. Kanske slinker till och med en rot med om den har den goda smaken att innehålla max 5% kolhydrater.
En stor, stor skillnad mot sist är ju att mitt barn numera äter mat, så det blir tufft att servera och titta på när det äts kolhydrater till varje mål, men jag har ganska benhård vilja så det ska nog gå bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar